Ny vecka
Det är måndag och jag har ännu en fantastsik helg bakom mig, full av många timmar på en buss, så vackra platser och underbara människor. Jag vet inte om det ska bli en söndagstradition från och med nu att sitta och titta ut genom ett bussfönster (fast förra helgen var det en bil, och denna gången var det en måndagkväll eftersom det har långhelg i NZ) och önska att tiden bara kunde sakta ner, och att livet här inte ska ta slut riktigt än.
Den här helgen började tidigt i lördags, då jag gick upp innan halv sex för att släpa mig bort till busshållsplatsen. Det var fortfarande inte riktigt ljust ute och alldeles tyst, sånär som på musiken i mina hörlurar förstås. Efter bara några meter såg jag att jag dock inte var helt ensam om att vara uppe så tidigt - en kille var ute och joggade också. Han började vinka och jag förstod inte riktigt att det var mig det var riktat till förrän vi nådde fram till varandra. Han undrade var jag skulle med min väska, blev bestört över att ingen skulle skjutsa mig, och avbröt sin joggingtur för att bära väskan hela vägen till busshållsplatsen.
Alltså. Sådant händer ju inte i Sverige. Det är därför jag älskar kiwis. Jag protesterade förstås och sa att det inte var några problem, men han gjorde det verkligen gladeligen och var så himla gullig. Det är kanske det jag kommer sakna mest med Nya Zealand, förutom alla mina underbara vänner - hur otroligt vänliga och gulliga även främlingar är.
Nu har jag en ledig stund medan Jonty är på kindy och jag ska hem till min kompis Åsa och utbyta bilder från denna och förra helgen. Så kanske hinner jag med att dela lite härliga bilder här på bloggen innan vi sticker till sydön på lördag och reser runt i två veckor!