Up north


Om jag var lite bättre på det här med att blogga kanske jag hade delat upp det här inlägget i två delar... Men, på lördag åker jag till sydön och jag ville hinna få upp alla bilder innan dess, så nu kör vi.

Jag har ju redan berättat om den tidiga morgonen då en vänlig joggare bar min väska till busshållsplatsen. Efter ett byte och cirka 3,5 timmars bussfärd anlände vi till ett soligt, härligt Paihia. Vi dumpade väskorna på vårt hostel och gav oss ut för att upptäcka - jag och Åsa var ju även där i februari, men det var roligt att få se detta vackra ställe i solsken istället för regn, som vi hade då.


Söndagsmorgonen blev också tidig, då vi klev upp för att göra en tour till vad som sägs vara den nordligaste spetsen av Nya Zealand. Fast, som vi fick veta av guiden, så är det inte sant, för det finns en strand som sträcker sig ännu lite högre upp. Det blev en tur på tolv timmar, men jag tror inte någon av oss kunde klaga, för det var verkligen helt fantastiskt.
Första stoppet: sandboarding. Man klättrar upp på dessa gigantiska sanddynor och glider sedan ner på en bräda - hur roligt som helst, även om klättringen upp var sjukt jobbig.

Och här har vi kommit fram till Cape Reinga, det som vi trodde var den nordligaste biten av Nya Zealand. Här kan man se när två hav, Stilla havet och Tasmanska havet, möts - och ja, man kan faktiskt se det med blotta ögat. Helt fantastiskt.
Där ute, där det ljusa vattnet möter mörkt, är tydligen själva gränsen mellan haven.
Och fyren i bakgrunden här är den som kallas för Cape Reinga.
Sista stoppet för dagen var 90 miles beach, som inte alls är 90 miles lång utan bara (!) 60. Helt otrolig syn, man kan liksom inte se något slut. Här körde vi med bussen längs vattenbrynet hur länge som helst, och ändå fortsatte stranden bara att sträcka ut sig.
Vår sista dag up north (vi fick ju tre tack vare att det var labour weekend och röd dag!) visste vi inte riktigt vad vi skulle hitta på, eftersom vi inte hade någon bil, men tur då att vi träffade på ännu fler snälla och fantastiska kiwis som tog oss med runt för att se deras favoritstränder och platser runt omkring Paihia.
Så ja, det blev ännu en underbar helg, återigen med underbara människor. På bussresan hem satt vi och önskade att vi kunde skaffa en lägenhet i Auckland och stanna bara några månader extra, för att få mer av sådant här...