Han är rätt go' ändå!
Imorgon är det den sjätte juli på den här sidan av jorden och prick ett halvår sedan jag och ett enormt flygplan lämnade svensk mark. Här i huset går de vuxna (där inkluderar jag mig själv) omkring och snörvlar för vi är alla så hemskt förkylda, medan barnen är pigga och glada. Ikväll ska vi har lite försenat midsommarfirande hos en av mina svenska kommar så jag ska försöka släpa mig dit trots allt.
Annars flyter veckorna på, jag vet inte riktigt vad jag ska berätta om här på bloggen för allt har blivit så rutinmässigt nu. Här nedanför ser vi en före-bild på det mest spännande jag och Jonty har gjort på sistone - vi åkte tåg! Barnen uppfostras i sådana traditionella könsroller och eftersom han är pojke har Jonty lärt sig att ääälska allt vad fortdon heter. Hans favoritgrej i världen är flygplan, men tåg ligger också högt på listan och jag tycker man ser på bilden hur exalterad han är!
Han är ganska lätt att imponera på, förresten - här gjorde jag en tuppkam på honom när jag tvättade hans hår och det krävdes en hel del övertalning för att få tvätta ur det. Jag fick ta ett foto först så att han skulle kunna visa resten av familjen när de kom hem. Han har sådana roliga idéer - mamma skickade till exempel ett par stickade sockar till mig och sedan jag berättade att "my mama made them" så tror Jonty att hon kan allt. När han fick se tågstationen stannade han till och sa: "Cece's mama made that?" Han såg tavla som hänger i mitt rum (och som jag gissar har hängt där sedan han föddes) och utbrast: "Oh, Cece's mama made that?" Listan över saker han tror hon har gjort är lång - min pyjamas, mina jeans, ett par hörlurar, nån grej från mathyllan i affären när han var och handlade med sina föräldrar...
Så ja, även om han gör mig galen ibland så får han mig ofta att skratta också! Alla sa till mig innan jag åkte att jag inte fick träffa nån kille som jag inte skulle vilja lämna när året var över, men jag vet inte... jag tror att jag kanske träffade en redan första dagen här.