Wellington
Ja nu har det ju redan gått en vecka sedan jag, två svenskar som heter Maria och Jenny, och amerikanska Tory tog nattbussen ner till Wellington för en långhelg i huvudstaden. Folk här tycker om att kalla staden för Windy Welly och jag har även hört saker i stil med: "You don't know windy until you've been to Wellington!" Vilken tur då (någon gång ska man väl ha vädergudarna på sin sida) att Wellington visade upp sig i sin bästa skepnad med solsken, blå himmel och värme (för jaa, det är ju kallt här nu, sorgligt nog).
Efter en bussresa på elva timmar, varav jag sov ungefär noll, var vi äntligen framme. Vi började med att besöka Te Papa, Nya Zealands nationalmuseum som alla pratar så gott om. Och det var enormt! Och häftigt. Tyvärr gick vi runt som ett gäng zombies och längtade mest efter att gå till vårt hostel och ta en tupplur, vilket vi gjorde direkt när vi kom ut från muséet.
Här ser vi en fin utsikt från toppen. Under resten av helgen gjorde vi inte mycket speciellt - vi tog en spårvagn upp till den botaniska trädgården men det var inte alls så spektakulärt trots att det är något ala turister i Wellington gör, och jag tog egentligen inga fler foton under helgen. Sedan passade vi även på att shoppa, sitta i hamnen i solskenet och bara njuta lite av ledighet, och att prova på utelivet som vi hade hört skulle vara bra. Det blev en toppenhelg och jag och Maria var så glada att vi hade bestämt oss för att köpa flygbiljetter hem så att vi slapp sätta oss på en buss i elva timmar till...