Fiji


Det är söndagkväll och oktober. Ska jag återupprepa mig för tusende gången och fråga var tiden tar vägen? Ja, kanske, för imorgon är det exakt två månader tills min familj kommer hit. Om tre veckor är det november och jag åker på min sydöresa. Om mindre än tre månader kommer jag att vara hemma i Sverige och min egen säng.

Men nu är nag här, i Auckland igen, och regniga september är över. Vi avslutade månaden på Fiji, jag kände mig som världens mest bortskämda person, och det var för att sammanfatta helt underbart. Min värdfamilj äger en "villa" på ett hotell här, vilket visade sig vara ungefär som en hotellsvit med tre sovrum, tre badrum och kök. Och den här utsikten:
Puppy eyes. Den här tjejen fyllde förresten sju idag, och vi har varit på en rullskridskobana och haft kalas.

Glass första Fiji-kvällen nere i hamnen. Lägg märke till den (inte så) härliga solbrännan efter första dagen i solen. Särskilt Jontys arm ser hemskare ut på den här bilden än vad jag minns...

Fem minuters gång från hotellet fanns en vattenpark. Här fick jag stå i kanske en halvtimme medan tjejerna turades om att försöka slå varandras rekord på surfbrädan.

Och solnedgång. Det var verkligen underbart här, och att jag fick betalt för de här dagarna känns ju bara absurt. Jag låg i solstolen och läste och sneglade på barnen ute i vattnet, som hade en massa vänner på samma hotell och inte ens behövde mig för att underhållas. Jag plockade undan på hotellrummet, men där kom ju städerska varje dag, och en kväll stannade jag hemma med barnen och åt roomservice till middag medan föräldrarna gick ut för att äta själva. Annars var det bara semester för min del också, och så himla skönt det var. Jag tror jag har hamnat hos en av de mest generösa värdfamiljerna här.
 
När vi kom hem blev det strömavbrott första kvällen, vilket, i kombination med det eldrivna elementet i mitt rum och den fruktansvärda isoleringen i det här landet, ledde till några iskalla nätter och halsfluss. Men nu känner jag mig bra igen, och om försäkringen ger tillbaka lite av de svidande dyra läkarbesöken så kommer jag verkligen inte ha någonting att klaga på.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: